Höftledsröntgen

Igår var det äntligen dags för Charlies höftledsröntgen. Det tog 4 timmar innan vi hade fått en bild värd att skicka in. Jag blev ganska less men det är likadant på alla veterinärkliniker.
Först kom vi dit och fick sitta ner och fylla i ett papper och se på TV. 45 minuter.
Sen kom en tjej och bad oss sätta oss i ett väntrum. Där satt vi 30 minuter.
En veterinär kom och lyssnade på hjärtat och vägde honom. 2 sekunder.
Sen väntade vi 20 minuter på djursjukvårdaren igen.
Hon gav honom sova gott sprutan och sa att han kommer somna inom några minuter och att hon skulle återkomma om 10-15 minuter. Han sov i 40 minuter innan nån kom.
In på röntgen. Ena djursjukvårdaren tog 5 misslyckade bilder. Varje bild tar typ en kvart att knäppa och framkalla. Hon ropade på herr veterinär som skulle försöka.
Han knäppte en bild och sprang sedan iväg. Djursjukvårdaren framkallade och han fick inte ens med hela hunden. Vid den här tiden var klockan 15.00 och jag skulle hämta Jimmy då.
Veterinären skulle knäppa en ny bild men höll på operera en katt så vi väntade 30 minuter tills han var klar.
Charlie fick en ny spruta för han var på väg att vakna.
Veterinären knäpper en till misslyckad, djursjukvårdaren provar igen. Sen skiter vi i allt och skickar in 3 bilder till SKK.
Charlie får god morgon sprutan och det tar 10 minuter innan han är på benen igen.
Sen blir vi skickade till receptionen för att betala. Så vi går dit och ställer oss där. Folk börjar komma in och det bildas nån slags kö. Men ingen sitter i receptionen. Vi ringer på klockan men ingen kommer. Charlie lägger sig och sover igen.
Efter 15 minuter kommer hon som knäppte bilderna och tar äntligen betalt.
Sen stressar vi ut i bilen och åker hem med Charlie som kissar ner sig i baksätet. Stackars hund.

Det är tur att jag bara behöver röntga honom en gång i livet och inte en gång om året.
Normalt sätt ska det inte ta mer än en timme men jag var där 4 timmar.
Maximal otur... Men dom var jätte snälla och duktiga på kliniken.